Är jag en vanlig småbarnsförälder?
Jag har insett att jag totalt har tappat förståelsen för vad andra människor tycker är intressant att föra en diskussion om.
Jag kan inte längre läsa av en annan människan kroppsspråk, så jag missförstår alla tecken på panik och flyktförsök.
Jag vet helt enkelt inte när det är dags att lägga av.
För jag måste få prata om mitt barn.
Det har gått så långt att om jag får ögonkontakt med någon på busshållplatsen så hugger jag direkt och berättar imponerat om mitt barns bravader:
- Du skulle ha sett min dotters blöja i morse, oj oj oj!
Alla andra beter sig väl också så här?
Eller...?
Jag kan inte längre läsa av en annan människan kroppsspråk, så jag missförstår alla tecken på panik och flyktförsök.
Jag vet helt enkelt inte när det är dags att lägga av.
För jag måste få prata om mitt barn.
Det har gått så långt att om jag får ögonkontakt med någon på busshållplatsen så hugger jag direkt och berättar imponerat om mitt barns bravader:
- Du skulle ha sett min dotters blöja i morse, oj oj oj!
Alla andra beter sig väl också så här?
Eller...?
Kommentarer
Postat av: Maria
Absolut! Det är ju det käraste och mest spännande vi har så klart vi måste få berätta för allt och alla om dom små liven!
=)
Postat av: Kajas
Det är bra,hoppa på främlingar på busshållplatsen. Då kan man nästan se fram emot att ha en normal konversation om viktiga saker som mat, schlager eller fotboll nästa gång man är hemma hos er. ;)
Postat av: Ylva
Du sitter inte vid matbordet och frågar "Har du bajsat? Haaaar du bajsat då?" och börjar knäppa upp och fingra innanför blöjan medans vi andra sitter där och skruvar på oss, för att sedan lägga er på golvet och byta blöja mitt under middagsbjudningen...?
Trackback
