Nybliven pappa som delar med sig av tankar om livet, jobbet på barnmatsföretaget och rädslan över att slutligen behöva bli vuxen.

Jag var iväg på en provkörning på en anläggning långt bort och det var dessutom sista tjänseresan innan barnet ska födas.

Det första som händer är att mobilen lägger av. "Ingen nätåtkomst"
Så mycket för "Självklart kan du nå mig på mobilen om det händer något!"

Väl framme så visar det sig att alla råvaror inte finns på plats och att recepten av någon outgrundlig anledning inte ligger inne i systemet.

Många timmar senare, med ett fungerande recept och uppspårade råvaror, så kommer vi igång för att upptäcka att det är stopp i en tank. Enda sättet att kunna fortsätta på är att tömma hela tanken för hand. Eller vi o vi, jag står mest brevid och kommer med uppmuntrande, moralstärkande tillrop!

Jag inbillar mig att det var både uppskattat och gjorde det enformiga jobbet mycket roligare. Jag ser redan fram emot nästa provkörning, dom här kunskaperna kan bli ovärderliga om några år när bäbisen ska skolas in i någon lukruativ idrott!